100 % av de som läser detta kommer att få en ny tanke, som givetvis är självklar, men som ännu ingen har tänkt. Spännande eller hur?
I slutet kommer jag att knyta samman allt och detta handlar om invandringspolitiken. Jag tror att ingen har tänkt hela processen.
Jag har tidigare skrivit att man måste vara regeringsduglig för att kunna styra ett land. Många anser att har man de rätta åsikterna, så ordnar resten av sig själv. Nej, åsikt och att kunna utföra är inte samma sak. Jag ska därför beskriva detaljerat så att alla förstår.
Birger Jarl levde på 1200-talet. På ett sätt kan man säga att han grundade Sverige. Själva nationen Sverige bildades 1523 när Gustav Vasa blev kung. Före Birger Jarl var Sverige ett klansamhälle.
Birger Jarl erbjöd alla stormän fred och trygghet om de gav Birger Jarl rätten att utöva våld för att hålla ordning. Det var en bra överenskommelse för stormännen. De behövde då inte strida med varandra. Birger Jarl fick våldsmonopol.
Den svenska staten har kvar detta våldsmonopol genom försvar och polis. Ingen får bygga upp sin egen armé eller ha egna poliser. Då får man en batong i huvudet eller en gevärskula i kroppen. Tänk inte ens tanken.
Landskapen upphörde som funktion redan på 1300-talet. Då fanns landskapslagar, men de försvann.
I stället började kungen samt rikets ständer att styra (adel, präster, borgare och bönder). Landskapen har alltså inte haft någon funktion på 700 år, men lever ännu kvar i svenska folkets kultur.
Och så hoppar vi fram till nutid. Allt som det inte finns en lag om är fritt. Och allt som det finns något man måste lyda, finns det en lag om. Ingen kan tvinga mig att vara på en viss plats i morgon tisdag klockan 12.00 om det inte finns ett lagstöd. En mamma får inte säga till sitt barn att gå och lägga sig utan ett lagstöd. Det är faktiskt så.
En tjänsteman får inte hitta på något utan lagstöd.
Riksdagen har ensamrätt att stifta lagar.
Regeringen får utfärda förordningar endast om riksdagen har överlåtit åt regeringen att besluta.
Myndigheter får inte utfärda föreskrifter om inte riksdagen har godkänt det.
Ingen får göra inskränkningar i andra människors liv om inte riksdagen har stiftat en lag. Detta är grunden i hur landet styres.
Det är nu som vi kommer in på att vara regeringsduglig i migrationspolitiken.
När jag diskuterar med människor eller läser AFS partiprogram så märker jag en djup okunskap i dessa frågor. Det är också därför SD har misslyckats med sin invandringspolitik. Folk säger slarvigt att det är bara att utvisa dom. Dom är i detta fall bovar och utlänningar.
Lågt räknat så klarar inte 300 000 muslimer att bo i Sverige. Siffran har jag från en intervju med Hanif Bali. Han säger att 70 % av muslimerna är tillräckligt smarta för att kunna anpassa sig till svenska villkor. Resten passar inte in.
Skulle jag bo i ett muslimskt land så tror jag att inte heller att jag skulle passa in. Det handlar alltså om kulturella skillnader. Ett sådant konstaterande har inget med rasism att göra. Det är bara vanlig socialpsykologi.
En utvisning kostar 130 000 kronor. Det är bara att utvisa, tycker en del, men då har de inte förstått den svenska kulturen. Sedan 1250 har alla människor frihet att göra vad de vill så länge de följer lagen. Man får inte kasta folk i fängelse, eller beröva dem deras frihet, utan att en domstol har dömt.
Man får endast utvisa någon efter ett domstolsbeslut. Hur mycket kostar en rättegång? En förundersökning. Åklagarens åtal. Den åtalades försvarsadvokat. Domare, rättegångssekreterare och nämndemän. Sedan rätten att överklaga till hovrätten.
Låt oss säga att genomsnittskostnaden för att få en åtalad dömd i alla instanser ligger runt 400 000 kronor. Utvisningen kostade 130 000 kronor. Summa per utvisad blir i snitt en halv miljon kronor. Jag har aldrig hört någon diskutera dessa summor.
Många tror att det bara är att utvisa. Möjligen skulle man kunna utvisa 10 000 personer på det viset till en totalkostnad av 5 miljarder kronor. Men de andra 290 000, vad ska vi göra med dem? Varken AFS eller SD har någon politik för dem. Endast retorik, men ingen politik.
Att skriva om lagarna för att kunna utvisa 300 000 personer ur Sverige tar ungefär 10 år med Gunnar Strömmer som justitieminister och Ulf ”Krisen” Kristersson som statsminister. Då har Sverige redan hunnit förvandlas till oigenkännlighet. Dessutom kan vi inte skriva sådana lagar så länge vi är med i EU.
Dessutom har SD tillåtit att ”Krisen” Kristersson har godkänt migrationspakten i Europeiska rådet. Det är alltså EU som bestämmer nationernas migrationspolitik. Men bara för att EU har rätt att besluta så betyder det inte att EU går hårt fram, men om tio år så är vi fast. Att skriva nationella lagar som går emot Migrationspakten kan vi glömma.
Denna regering förbereder nu en grundlag som kommer att begränsa medborgarnas rättigheter ytterligare. SD låter det ske.
När jag har skrivit att det bara är Socialdemokraterna som är regeringsdugliga så menar jag inte att Socialdemokraterna har den bästa politiken. Det kanske SD har i invandrarfrågan, men eftersom SD inte har brytt sig om kompetens så har SD inte fått något uträttat, och kommer inte att få något uträttat.
Jag hoppas att alla nu har insett att det räcker inte bara att uttrycka en åsikt. Det går enbart att utvisa 10 000 personer. Jag anser att 500 000 bör återvandra. Men inte ens där har något parti tänkt till.
En familj på fyra personer har kanske en trerumslägenhet fylld med möbler, TV, parabolantenn, kläder, leksaker.
De som vill utvisa, hade de tänkt att stjäla dessa personers tillhörigheter?
Då blir vi som nazisterna. Där säger jag ifrån.
Under de fyra år som Ulf ”Krisen” Kristerssons regering kommer att sitta så kommer ingenting att hända. Sedan tar Magdalena Andersson och Anna-Karin Hatt över med Mp och V.
Mitt första inlägg om begreppet regeringsduglig skrev jag den 7 november 2015. Jag har varnat för denna situation i snart tio års tid. Så här skrev jag då:
”På riksplanet är mitt främsta krav på varje parti att det ska vara regeringsdugligt. Detta är en synpunkt som jag anser är underskattad hos delar av svenska folket.
Min bedömning är att Miljöpartiet över huvud taget inte har i en regering att göra.” Det var en helt korrekt analys för 10 år sedan.
Min analys 2015 var att SD inte var regeringsdugligt, men om folk röstade på SD så skulle de andra partierna tvingas att byta politik. Under de senaste 10 åren har SD som parti inte uträttat någonting. Det är inte enbart SD:s fel. Partiets väljare har inte ställt några krav och svenska folket har aldrig förstått vad begreppet regeringsduglig innebär.
Det krävs en enorm kompetens att kunna spela i fotbollslandslaget, eller att spela i en symfoniorkester, eller att vara pilot. Men att kunna styra ett land tror många att det räcker med rätt åsikter.
Hur ska man få en halv miljon att återvandra utan att landet blir fascistiskt eller att vi får ett inbördeskrig. För det behövs det regeringsduglighet.
Av de övriga sju partierna är det inget parti som vill satsa på återvandring. Ungefär 2010 började diskussionen i Sverige att få stopp på invandringen och få människor att återvandra. Inte ett enda allvarligt förslag har något parti lagt fram. Endast retorik.
Det som har försvårat diskussionen är att journalistkåren sedan 2010 har förföljt alla som har önskat diskutera invandring och befolkning. 15 bortkastade år tack vare en oduglig journalistkår och icke regeringsdugliga politiska partier. Men nu börjar jag bli optimistisk.
Jag tror svenska folket kanske kan förstå att något måste göras och att man ska göra det på rätt sätt med stor anständighet och visa värdighet mot dem som väljer att återvandra. Vi måste föra en politik så att kommande generationer kan vara stolta över oss.
Av:
Stefan Torssell 12 maj -25
